Samhället Malmberget ligger i nära anslutning till ett 20-tal malmkroppar som
bryts av gruvbolaget LKAB. Brytningen sker med storskalig skivrasbrytning
vilket är en rationell metod men som orsakar markdeformationer. Med ökat
brytningsdjup kommer också ökad gruvinducerad seismisk aktivitet, främst
i uppblockande hängväggar och takskivor. Dessa seismiska händelser kan
medföra höga nivåer av markvibrationer i de bebodda delarna av Malmberget.
2008 erhöll LKAB ett tillstånd från Mark- och Miljödomstolen att bryta
upp till 20 Mton järnmalm årligen i Malmbergsgruvan. Under en prövotid sköt
domstolen upp avgörandet av vilka begränsningar som ska gälla för ett antal
områden, däribland seismisk aktivitet. Bolaget skulle utreda vilka spänningsförändringar
och vilken seismisk aktivitet som förväntas av den ökade produktionen,
vilka störningsreducerande åtgärder som kan vidtas samt framställa
ett förslag på villkorsskrivning. Gruvan förfogar över ett omfattande seismiskt
övervakningssystem bestående av närmare 200 geofoner installerade under
jord och på markytan. I utredningsarbetet identifierades 11 seismiskt aktiva
volymer i gruvan. För var och en av dessa uppskattades en årlig maximal
händelsemagnitud baserat på aktuell produktionsplan. Samband mellan historiska
seismiska händelser och uppmätta markvibrationsnivåer bestämdes.
Slutligen skattades framtida vibrationsnivåer
i samhället probabilistiskt. Slutresultatet
är förväntade vibrationsintervall med olika konfidensgrad för ett
antal mätpunkter på markytan i Malmberget. Bland störningsreducerande
åtgärder föreslogs skjutrestriktioner, produktionssekvensiering samt eventuellt
påtvingad hydraulisk uppspräckning. Den långsiktiga lösningen är dock
en omlokalisering av stora delar av Malmberget. Det är en process som har
pågått sedan 60-talet och som fortlöpande sker.