Tunneldrivning med klenhål, en nygammal metod

Författare / Author
Företag / Affiliation
Konferens / Conference
År / Year
1998
Nyckelord / Keyword
Sammanfattning / Summary
SE
Utvecklingen inom tunneldrivningen har av naturliga skäl gått mot kraftigare borrmaskiner,
grövre och längre borrhål och hög automatisering för att hålla nere kostnaden
för losshållningen av berget. Men börjar man beakta kostnader för för- och efterinjektering, bultning, sprutbetong och miljökonsekvenser i form av luftstötvågor, vibrationer och nitrater i grundvatten är det inte lika självklart att det är ekonomiskt försvarbart i alla lägen med den etablerade drivningstekniken. Vi behöver bara påminna oss om höstens tidningsrubriker avseende de femdubblade utsläppen av nitrater i Märsta ån från tunneldrivningen under Arlanda och tömningen av allt grundvatten ovanför järnvägstunneln i Hallandsåsen. Till detta kommer problematiken med buller från borrningsarbetet också under jord och luftstötvågor och vibrationer från sprängning både ur komfort- och skadesynpunkt.

« Tillbaka