Den pågående och planerade utbyggnaden av tunnlar ingår i den omfattande verksamhet
som Vägverket bedriver. Undermarksbyggande med tunnlar ses som en
möjlighet att lösa vägproblem på exempelvis vägavsnitt med känsliga miljöer i
såväl tätorter som på landsbygden.
Kraven på standardnivå och byggandets påverkan på omgivning samt vägtrafikens
olika effekter i en tunnel ställer höga krav på projektering och byggande.
Det har i sammanhanget framförts synpunkter på att upphandling skall ske baserat
på funktionskrav. Detta kan kanske fungera i teorin men i dag inte i praktiken med
aktuella typer av projekt.
Det innebär en utmaning för dagens svenska bergsprojektörer att svara upp mot
dessa delvis nya eller kanske nyformulerade krav. Den stora omfattningen av
planering och byggande har inneburit ett engagemang av personer i undermarksbyggandet
som inte tidigare deltagit i processen samt försök till införande av utländska
metoder som ibland känns främmande. Vi får inte försvåra eller omöjliggöra
en rimlig användning av vår naturresurs berg, det skandinaviska "hårda
berget". Denna resurs har tidigare med stor framgång utnyttjats i Sverige under
lång tid. En omfattande export av svenskt byggande och kunskap visar att "den
svenska modellen" för tunnelbyggande är framgångsrik. Låt oss vidareförädla vår
"modell" och visa världen att det som tidigare var uppenbart fortfarande gäller!