SAMMANFATTNING
Vid skivrasbrytning av den lutande malmkroppen i Kiruna påverkas det omgivande berget på båda sidor av malmkroppen. Liggväggen påverkas till synes i mindre grad än hängväggen då inverkan från brytningen, på markytan, är signifikant mindre. Påverkan på bergmassan under jord i liggväggen, gällande spänningsomlagringar och uppsprickning, kan dock vara kritisk, då hängväggsuppblockningen medför att gruvans infrastruktur i huvudsak förlagts i liggväggens bergmassa. Ny infrastruktur bör generellt placeras så nära malmkontakten som möjligt för att minimera drivningskostnader och transportavstånd men samtidigt på tillräckligt avstånd för att undvika skador relaterade till spänningsomlagringen under brytning. I detta arbete har ett prognosverktyg tagits fram för att uppskatta den maximala framtida utbredningen av brytningsrelaterade infrastrukturskador i Kirunagruvans liggvägg. Verktyget har tagits fram, och applicerats, i samarbete mellan LKAB och Luleå Tekniska Universitet. Till grund ligger systematisk skadekartering under jord, där brytningens inverkan följts i hela liggväggen under fem år samt numeriska analyser i UDEC och PFC. Modellresultaten har också jämförts med mikro-seismikdata för att validera den simulerade brottsutvecklingen. Brottsutvecklingen i liggväggen visas ske i frånvaro av de vanliga numeriska brottsindikationerna t.ex. koncentrationer av töjningar i så kallade skjuvband. Istället består ”uppsprickningen” av samverkande lokala brott vars beteende kopplas till graden av avlastning.

Englis title: PROGNOSIS TOOL FOR PREDICTING INFRASTRUCTURE DAMAGE IN THE KIIRUNAVAARA MINE FOOTWALL
The sublevel caving of the inclined orebody at Kiruna affects the rock mass on both sides of the ore. The footwall is affected seemingly to a smaller degree than the hangingwall as the effects of mining, particularly on the ground surface, are significantly smaller. The effects on the rock mass underground, specifically in regard to stress redistribution and fracturing could however be of critical importance as the caving of the hangingwall results in virtually all mining infrastructure being positioned inside the footwall rock mass. New infrastructure should in general be placed as close to the ore contact as possible to minimize production costs and transportation distances but at the same time as adequate distance to avoid damage to the infrastructure from stress redistributions from the mining advance. A prognosis tool was developed within this work aiming to estimate the ultimate future extent of production related infrastructure damage in the Kiirunavaara mine footwall. The tool was developed, and applied, as a collaboration between LKAB and Luleå University of Technology. The work is based on systematic damage mapping underground, where the effects on existing infrastructure from production have been studied throughout the footwall during a 5-year period as well as numerical studies in UDEC and PFC. The model results have also been compared to micro-seismic data to validate the simulated damage evolution. The damage development is shown to progress in absence of the usual numerical failure indicators e.g. the concentration of strains in shear bands. Contrary, the “fracturing” constitutes coalescing local damages whose behaviour is connected to the degree of deconfinement.