Storskalig skivrasbrytning är den brytningsmetod som tillämpas bland annat vid LKAB:s gruvor i
Kiruna och Malmberget [1]. Brytningsmetoden innebär bland annat att man spränger
skivraskransen mot rasmassor, vilket illustreras i Figur 1. Rasmassorna som ligger mot brytningsfronten fungerar som en vågfålla, vilket i sin tur minskar
den reflekterade vågens amplitud. Detta i sin tur påverkar fragmenteringen hos den sprängda
kransen. Den horisontella rörelsen i de sprängda massorna påverkas likaså, vilket i sin tur
påverkar svällningen. Om denna rörelse är för liten så kan det leda till att skivraskransen inte
börjar rasa, då raslastningen påbörjas (Fig.2).
De egenskaper hos rasmassan man kan anta påverka resultatet illustreras i Figur 3. Figuren visar
hur det principiellt ser ut vid en skivrasring med den fragmenterade kransen mot rasmassorna och
en krosszon vid spränghålen.