Det kan anses som väl känt att tunnelarbeten sällan kan drivas enligt de ursprungliga planerna till punkt och
pricka. Många faktorer inverkar som: geologi, förändring i personalstyrkan, beställare som vill göra förändringar
etc. För att klara en tuff kvalitetsstyrningen, kan den inte hängas upp på en eller ett fåtal personer i ett projekt.
Alla måste vara inblandade och införstådda i mål och förväntade resultat. Detta har varit vägledande vid senaste
tunneldrivningen vid Äspölaboratoriet.
SKB har utvecklat delvis egna kvalitetskrav på de planerade tunnlarna i ett slutförvar för använt kärnbränsle.
Grundläggande är långsiktig säkerhet. Där innefattas att de tunnlar som byggs ska kunna återfyllas så att den
storskaliga hydrauliska konduktiviteten är i snitt som för det berg som togs ut. Det innebär att återfyllning
och sprängskadezon tillsammans ska uppfylla detta täthetskrav. Återfyllningen avser göras med kompakterad
bentonit. I korthet kan nämnas att kostnaden för återfyllning kan vara minst 3 – 4 ggr kostnaden för bergschakt.
Sambandet mellan återfyllning och bergschakt kan bl. a beskrivas så, att ju mindre kontinuerlig skadezon desto
större möjlighet finns att uppfylla täthetskrav med hänsyn till långsiktig säkerhet, och ju snävare kontur man kan
spränga, desto billigare blir återfyllningen.
Berguttagen som genomförs på Äspölaboratoriet har därför haft som målsättning att bedöma vad som är
realistiska krav med avseende på konturtoleranser och skadezon i sprängda ytor. Detta har utförts genom att
förändra borr-, ladd- och tändplaner samt analysera borriggens kapacitet för att förbättra konturhållningen.
Tidigare erfarenheter från Äspölaboratoriet visar att beställaren behöver ta ett tydligt ansvar för utförandet
i den typ av utvecklingsprojekt som har högt ställda kvalitets- och uppföljningskrav. För att klara av detta
behöver kontraktet med entreprenören utformas så att detta arbetssätt stöds. Kontraktet med incitament för
kvalité tillsammans med en konstruktiv dialog mellan entreprenör och beställare öppnar möjligheten att arbeta
tillsammans effektivt utan låsningar på grund av ekonomi eller förändrade planer.
Detta föredrag beskriver urvalsprocessen av entreprenör till projektet samt utformningen av kontraktet och det
arbete som gjorts för att bygga en gemensam förståelse mellan beställaren och entreprenörens platsorganisation
för de krav som ställs på utförandet. De resultat i konturhållning och borrprecision som erhållits kommer att
presenteras tillsammans med de fältåtgärder som gjorts för att nå resultaten.
Föredraget syfte är att visa att genom att skapa en laganda i hela utförandeorganisationen skapas ett gemensamt
kvalitetstänkande som ger ett mycket bra slutresultat.