En metod för att kontrollera erhållen täthet under pågående injektering är att borra kontrollhål. Kontrollhålen testas genom vattenförlustmätning varefter beslut tas om ytterligare injektering ska utföras eller om det är dags för berguttag. Två varianter av kontrollhålsgeometri är att antingen borra kontrollhål i den tätade zonen (TZ) med liknande stick som injekteringshålen, eller att borra kontrollhålen innanför tunnelkontur (ITK) vilket ger produktionsfördelen att ett torrt kontrollhål ITK inte behöver injekteras före nästa salva. Tanken är att kontrollhål TZ ger en approximation av den injekterade zonens täthet, medan kontrollhål ITK säger något om hur väl den injekterade zonen skyddar mot att vatten tränger in genom denna till området för den blivande tunneln. Denna artikel presenterar en analys av data från 20 injekteringsskärmar i arbetstunnlar i Västlänken, där kontroll skedde både TZ och ITK under en testperiod med avsikt att fungera som beslutsunderlag för val av kontrollhålsgeometri. Dels har fördelningen av kontrollhålens vattenförluster uppmätta ITK respektive i TZ jämförts skärm för skärm. Dels har korrelationen mellan närliggande kontrollhålspar analyserats. Resonemang förs om konceptuella skillnader mellan de två varianterna.

CONTROL HOLES IN THE GROUTED ZONE OR INSIDE THE TUNNEL CONTOUR
During production grouting one method to evaluate the obtained water tightness is to drill control holes. The control holes are tested by water loss measurements and the results are used to decide if more grouting is needed. Two options of control hole geometries are: to drill the control holes in the grouted zone (TZ) with similar angle as the grouting holes, or to drill the control holes inside the tunnel contour (ITK) which has the production advantage that a dry control hole does not need grouting before blasting. The concept of control holes in the grouted zone (TZ) is to give an approximation of the water tightness of the grouted zone itself, while control holes inside the tunnel contour (ITK) indicate how well the grouted zone prevents water from penetrating the grouted zone into the intended tunnel. This article presents an analysis of data from 20 grouting fans in access tunnels in the West Link Project, where control holes were drilled both in the grouted zone and inside the tunnel contour during a test period with the purpose of resulting in a decision basis for choosing control hole geometry. The analysis was done by comparing the results of water loss measurements in the control holes TZ and ITK for each fan, and by analyzing the correlation between nearby pairs of control holes. The conceptual differences between the two different control hole geometries are discussed.