Berghantering i allmänhet och sprängarbete i synnerhet har alltid varit verksamheter
som innehållit en mängd faror och riskmoment. Således finns regler för att
minimera dessa risker, varav de äldsta är mer än 100 år gamla. De första reglerna
för sprängning utfärdades av tillverkaren själv, Nitroglycerin-Aktie-Bolaget, och
är daterade till 1864 innehållande "regler" för laddning av "patenterad
Sprängolja". Redan 1897 fanns dock de myndighetsregler utfärdade av Yrkesinspektionen
som skulle utgöra grunden för framtidens anvisningar och föreskrifter
från Arbetarskyddsstyrelsen. De första regelverken hade ett tillbud eller en olycka
som bakgrund till varje paragraf om säkerhet.
Den första allmänna kompetensutvecklingen för personal sysselsatt med sprängningsarbete,
den första sprängkursen, arrangerades av Nitroglycerin AB i Gyttorp
1932. Kursen behandlade sprängämnen, tändmedel, säkerhetsbestämmelser och
sprängteknik, ungefär som dagens sprängkurser. Deltagarna bestod till stor del av
arbetslösa som skulle sysselsättas med beredskapsarbete, även det ganska överensstämmande
med dagens situation. Utbildningarna resulterade i sjunkande
olycksfallsstatistik och tekniskt väl utförda arbeten. Denna utveckling pågick ända
fram till 1990-talet, då trenden bröts med ökat antal tillbud och olyckor och ibland
märkbara försämringar vad gäller tekniskt utförande.
Dagens situation med ständiga förändringar i regelverken och utveckling av allt
mer avancerade produkter gör att behovet av kompetensutveckling i branschen är
mer aktuell än någonsin, något som dessvärre inte på något sätt stämmer överens
med den verkliga situationen där antalet kursdeltagare aldrig tidigare i modern tid
varit så lågt. Det väl definierade arbetsgivaransvaret i Arbetsmiljölagstiftningen
fungerar dessvärre inte i praktiken beroende på okunskap och/eller pressad
ekonomi på bergprojekten innebärande att man många gånger inte anser sig ha råd
att leva upp till lagstiftningens krav. Denna situation är mycket otillfredsställande
och det måste omgående till en stor förändring inte bara för att förhindra olycksfall
utan även för att den svenska bergarbetarstammen ska kunna bibehålla sin
kompetens och därmed sitt internationellt goda rykte.