Från strängemulsion och elektroniksprängkapslar till skadezonstabell

Företag / Affiliation
Konferens / Conference
År / Year
2009
Nyckelord / Keyword
Sammanfattning / Summary
SE
Vid underjordsentreprenader föreskrivs krav på konturen i form av tillåten skadezon. Dessa krav kan variera
mellan olika entreprenader och mellan olika håltyper i en salva. För rörladdningar finns ofta tabeller att tillgå,
men de tabeller som i dag används för bedömning av skadezonen är ofullständiga. Tabellerna saknar en exakt definition av skada. De säger vidare inget om vare sig hålsättning eller tändspridning. Tabellerna har trots dessa begränsningar varit ett praktiskt verktyg för design av skonsam sprängning. Strängemulsion blir allt vanligare men tabellerna saknar information om hur olika laddningskoncentrationer påverkar berget. Den enda information som hittills funnits kommer från några enstaka prov på sprickutbredning från Södra Länken (Olsson 1999). Innan man gav tillstånd att där använda SSE-emulsion gjordes försök med en sträng på 0,35 kg/m, vilken visade sig uppfylla kravet på 0,3 m skadezon. SveBeFo har tidigare gjort omfattande försök av sprickutbredning för olika sprängämnen under olika förhållanden. Generellt gäller att sprickutbredningen i det kvarstående berget främst påverkas av sprängämnestyp, initiering, vatten i hål, hålavstånd och kopplingsgrad (laddningsdiameter/hål-diameter). För att reducera sprickutbredning rekommenderas därför att: • använda frikopplade laddningar • tillse att hålen är torra • använda simultan initiering av hålen • inte använda för stora hålavstånd Underlaget till dessa slutsatser kommer från ett stort antal försök i såväl pall- som tunnelsprängning och främst från olika typer av rörladdningar (Olsson & Bergqvist 1995, 1997, Olsson 2000). Ökad infrastrukturell utbyggnad innebär ofta bergarbeten i tätort med stora krav på begränsade skador på omgivningen. Det är därför nödvändigt med en uppdaterad tabell för bestämning av skador från sprängning som ersätter dem som nu används, särskilt nu när kraven på rätt utfört arbete ökar. SveBeFo har tidigare arbetat med dessa frågeställningar och tagit fram ett grundförslag till ny formel för sprick- eller skadezonen (Ouchterlony & Olsson 2000, Olsson & Ouchterlony 2003). Några viktiga faktorer som behövde belysas mer var inverkan av strängladdning och vattenfyllda hål. Därför initierade Swebrec 2006 projektet ”Skonsam sprängning och nya skadezonsformler. Föredraget beskriver projektet samt framtagna riktlinjer för ny skadezonstabell.

« Tillbaka