Efterinjektering utförs i de flesta tunnelprojekt. Detta trots att tunnlarna är kontinuerligt förinjekterade, så varför behövs det? När efterinjektering utförs, gör det egentligen någon nytta, eller ”flyttar vi bara vatten”? Har vi andra skyddsåtgärder att tillgå? Utgående från dessa frågeställningar har utförda efterinjekteringar på delprojekt Korsvägen, delsträcka Skår, Västlänken i Göteborg analyserats. De delar som hanteras är beslutsprocess, underlag, genomförande och bedömd effekt av efterinjekteringar. Beslutsprocessen avser det som ligger till grund för att identifiera behovet av efterinjektering. Detta kan utgöras av en oönskad omgivningspåverkan, ett ökat inläckage eller identifierat lokalt läckage. Efter att behovet identifierats tas underlag fram för att bedöma de geologiska och hydrogeologiska förutsättningarna och inte minst bedöma varför förinjektering inte lyckats. Här övervägs även andra skyddsåtgärder såsom infiltration. Genomförandet avser design av efterinjekteringsutförande samt själva utförandet av borrning och injektering. Efter utförd efterinjektering görs en bedömning av uppnådd effekt. Erfarenheterna från delprojekt Korsvägen visar både på fall där efterinjektering har reducerat inläckage, fall där inläckage enbart har haft en mindre effekt till insatser där inläckaget till och med har ökat.

POST GROUTING – IS IT OF ANY USE? EXPERIENCES FROM SUB-PROJECT KORSVÄGEN, VÄSTLÄNKEN
Post-grouting is carried out in most tunnel projects in hard rock. This even though tunnels are continuously pre-grouted, why is then post-grouting needed? And when post-grouting is performed, does it actually have any effect or are we just “moving the water”? Do we have other measures to consider? Based on these questions, postgrouting performed in the project Västlänken, sub-contract Korsvägen and especially the part Örgryte/Skår has been analysed. The parts that are discussed in this paper is the decision process, the design basis, the implementation and assessed effect of the post-grouting. The decision process refers to the basis for identifying the need for post-grouting. This can be based on an un-expected environmental impact, an increased inleakage to the tunnels or identified local inleakage to the tunnels. After the need has been identified, basis for the geological and hydrogeological conditions are assessed, as well as investigations in the reason why pregrouting has not been successful. Other protective measures, such as infiltration, is also considered. The implementation refers to the design of post-grouting as well as the execution of the work. Experiences from the Korsvägen sub-project show cases where post-grouting has reduced the inleakage, cases with minor change and cases with even an increase in inleakage.