Sprängning i bergtäkter och sprängning för väg och järnväg resulterar tyvärr
ibland i att odetonerat sprängämne, så kallade dolor, blir kvar i salvan (sprängstenen).
Även om platschefen gör rätt och har en kompetent sprängare kan
dolor inte helt uteslutas. Den 100-procentigt säkra sprängningen finns ännu
inte. Men risken kan minskas avsevärt.
Säkerheten grundläggs redan i upphandlingen. Det finns fler faktorer än
priset för losshållning som måste beaktas. Många incidenter med kast och
dolor beror på dålig upphandling eller okunskap och slarv från sprängarens
sida. En kompetent beställare kan minska risken för dolor och kast och får på
köpet ett bra styckefall.
Även de som arbetar i täkten kan bidra till att risker minimeras. En checklista
från Bergsprängningsentreprenörernas förening har vidareutvecklats av
en arbetsgrupp inom branschföreningen SBMI. Den har kompletterats med
fakta och förklaringar för att alla som jobbar i täkten ska förstå vad man bör
göra för att minimera riskerna.
Goda rutiner före, under och efter sprängningen kan dels minska förekomsten
av dolor, dels öka möjligheterna att dolor kan lokaliseras innan utlastningen
påbörjas. I en nyproducerad film ges råd om hur en dola bäst bör tas
om hand. En folder med samma innehåll är under produktion.
SBMI har även specificerat hur de maskiner som arbetar med sprängsten
som kan innehålla dolor, ska vara utrustade. Tyvärr är Arbetsmiljöverkets föreskrifter
inte helt tydliga på den punkten, men SBMI har med hjälp av Europastandarder
beskrivit hur dolsäker utrustning ska testas innan den kan godkännas.
Det är nödvändigt att alla arbetar ambitiöst med dolproblemet om bergmaterial-
branschen ska kunna rekrytera platschefer och maskinoperatörer i
framtiden. Unga människor vill inte arbeta i en riskfylld miljö. Kraven har ökat
vilket är rimligt. Ingen ska behöva skadas på sin arbetsplats.