Ballast industrin torde vara en av de minst kända branscherna i förhållande till sin
betydelse för samhället. Många människor visar nästan ett roat leende näJ; de får
höra att det finns en förening som heter Grus och Makadamföreningen. An mer när
vi berättar att föreningen är djupt engagerad i forskningsprojekt. Inte är väl
grushögar något att forska kring?
Faktum är att den svenska ballastindustrin producerar närmare 100 miljoner ton till
ett värde av 4-5 miljarder kr, eller drygt 10 ton per invånare varje år, vilket gör
materialet till landets största råvara. I den här kretsen vet säkert alla också att
materialet används till att bygga vägar och järnvägar samt som ballast i asfalt och
cementbetong, som till 80-90 procent består av grus, singel, stenmjöl och
makadam. Värdet av ballastproduktionen överstiger i Sverige värdet av
j ärnmalmsproduktionen.
För den stora allmänheten innebär täktverksamhet i första hand ingrepp i naturen.
Men man kan också se det så att delar av jordskorpan får en ny och nyttigare
användning. En bergknalle kan bli vägar, järnvägar, industribyggnader och
bostäder.
Både myndigheterna och branschen själv ställer nu tydliga krav på efterbehandling
så det som en gång varit en täkt kan bli en bra plats för industri och bostäder eller
utrymme för fritidsaktiviteter, tex sjöar för bad eller fiske. För att stimulera detta
har Naturvårdsverket tillsammans med Grus och Makadamföreningen inrättat ett
Natur och Gruspris som vart annat år delas ut till det företag som gjort den bästa
efterbehandlingen av en täkt. I höst är det dags igen.